Allt har blivit värre, jag har ingen energi och allt känns meningslöst. Jag har fått allvarliga sömnproblem och ibland kan jag inte sova på hela natten. I måndags var jag så slut att jag gick hem tidigare från skolan och jag har inte gått tillbaks sedan dess. Förutom idag då jag hade en tid med skolsköterskan för att prata om just detta.

Det var hur jobbigt som helst. Tydligen ligger jag i undre kanten av min normalviktsskala och jag får absolut inte gå ner mer :O Det kunde jag alldrig tro, rättare sagt, jag tror fortfarande inte på det. Jag menar, som jag ser ut kan jag inte vara ens i närheten av underkant på normalskalan :/ Men jag antar att jag får lita på människan, hon är ju trots allt utbildad.

                Min målvikt var tydligen skandalöst låg, till och med farlig >.< Jag som inte tyckte att det var särskillt lågt... typ 58-62 någonstans. Men det var tydligen fel. Hon sa att jag måste börja äta 6 gånger om dagen, jag tog i hand på det x(

Jag får alldrig äta ensam och jag får inte vara ensam efter att jag har ätit, eftersom att jag inte kommer att klara av ångesten ensam.

Den 20e har jag en tid på Bupp, pluss att jag ska till tyresöhällsan för att prata med en läkare och ta blodprover m.m Om en vecka (torsdag) ska jag träffa skolsköterskan igen. Så det händer mycket nu och det är jättejobbigt. Jag har alldrig haft en sådan jobbig period förut i mitt liv. Jag är ett totalt vrak.