Hohoho, mötet på SCÄ gick jättebra, det kändes skönt på nått sätt, kändes helt naturligt den här gången.

Så var det dags för valborg, höhö. Ska på en fin liten brasa i trollbäcken, tydligen den bråkigaste >.< Men det är lugnt, vi ska bara vara där ett tag, sedan drar gänget till pojkvän och festar vidare ^^

Ska verkligen köra hårt på 6 mål om dagen nu, blev motiverad av dietisten igår. Idag har jag ätit både frukost, mellis och lunch ^^ Nu är det bara andra mellanmålet, middag och kvälls snak kvar att klara av. Jag ska klara det!! :D Blir jobbigt nu när vi ska bort i kväll bara :/ Får ha med mig matsäck till brasan xD

Hua, nu har jag ätit frukost... Kan inte låta bli att önska att jag inte hade avbrutit regnbågsdieten även om den logiska delen av mig vet att det var en dum och livsfarlig diet. Men jag känner hur extremt skönt det hade varit att fasta idag. Kan inte låta bli att tänka på den där jävla sommaren som kommer farande med bikinikrav snart >.<

Nu ska jag till SCÄ om någon timme. Kul, ätstörningssamtal på valborg x( Men jaja. Ikväll blir det fest med vänner så det gör väll inget antar jag ;)

Jag har inte varit i skolan på hela veckan, men nu har jag bestämt mig, jag ska dit på måndag om det så är det sista jag gör!

Just nu har jag jätteångest. Ett ganska bra tag nu har jag glufsat i mig rätt rejält med mat och godis m.m Men igår fick jag nog och bestämde mig för att ta mig själv i kragen och gå ner i vikt igen. Jag bestämde mig för att pröva på regnbågs-dieten, en riktigt extrem diet där man bara ska äta saker av en och samma färg under en dag. Och då menar jag inte ät allt du kan komma på som är gult en dag, nej det fins ett speciellt shema som man ska följa under en vecka.

Så igår sa jag att jag var magsjuk för att kunna följa dieten utan frågor.

Färgen var vit ochpå menyn stod ett halvt äpple till frukost, andra halvan till lunch och till middag en gurka. Idag var det gult så jag åt en banan till frukost, en till lunch och en dl majs till middag.

I dieten ingår även en dags fasta som skulle ha ägt rum imorgon. Allt som allt skulle jag ha fått i mig ca 690 kcal under hela veckan... Dvs ca en fjärdedel av vad man bör få under en dag. Inte bra.

Jag vet inte riktigt vad som fick mig att avbryta det, jag hade en perfekt plan som hade gjort att jag hade kommit undan med det tills dietens slut, men det brast. Jag misstänker att det berodde på besöket hos dietisten idag. Jag var inte direkt hungrig, det hade jag fixat med massor av vatten, så jag misstänker att det var mest psykiskt.

Men detta resulterade istället i att jag åt kanske lite för mycket istället. Eller aa, det var väll inte för mycket rent energi och näringsmässigt vad jag behöver, men av vad jag klarade psykiskt. Nu mår jag jättedåligt och önskar att jag inte hade avbrutit och inte avslöjat för mamma att jag hade försökt med det. Jag har börjat tänka på att det snart är sommar, snart måste jag visa min kropp i en liten bikini och jag kommer känna hur allas blickar och förakt bränner på min feta kropp när jag går där på stranden. Jag vill att Max ska kunna gå brevid mig och tänka, den där smala, snygga, sexiga tjejen är min! Jag vill att han ska vara stolt över mig. Jag vill att alla ska vara stolta över mig.

Idag var jag hos en dietist på SCÄ. Jag blev lite chockad när hon visade mig hur mycket man bör äta under en dag, och detta bara för att fungera ordentligt när man inte tränar eller någonting. Är det meningen att man ska äta sååå mycket? ^^"

Jag menar 6 mål om dagen visste man ju om, och man vet att frukost, lunch och middag ska vara stora mål... Men detta kändes nästan löjligt. Och jag fick alltså se allternativ för 14-åringar... >.<"

Ååh, jag känner mig löjlig. Jag kommer alldrig kunna äta så mycket. En dagsportion var typ som en vecka för mig x(

Men jag ska försöka, det ska jag verkligen. Jag vill bli frisk!

Sa ju att jag skulle skriva ett till inlägg idag, och tydligen kom det inte fort nog... eller, Malin? ;)

Hade hänt mkt sedan jag skrev senast sa jag, och det har det. Jag har slutat gå i skolan, och sedan börjat igen ^^ Eller aa, jag hade ett möte med rektor och mentor för nå vecka sedan och bestämde att jag ska gå de roliga ämnena, dvs musikämnena, och sedan gå om ettan. Detta så att jag kan koncentrera mig på att bli frisk utan att behöva känna pressen från skolan.

Jag kan också berätta att jag för några veckor sedan skar mig i armen. Haha, inget konstig med det tänker ni, men det vart lite anorlunda denna gång. Jag mådde dåligt en dag och på kvällen fick jag världens största ångestattack men orkade inte prata med någon så jag tänkte att jag låser in mig på toaletten och gör några små rispor i huden så känns det bättre sedan. Jag skar några små ytliga sår på revbenen men det hjälpte inte så jag tröck till med kniven mot armen och drog till ordentligt, lite för  ordentligt tydligen, för plötsligt såg jag hur ett stort jack hade uppenbarat sig i min arm.

Det kom inte något blod (jag antar att ådrorna sattes i chock eller någonting liknande) så jag såg hur den vita vävnaden lyste med endast ett fåtal röda prickar i. Jag blev extremt shockad och totalt skräckslagen! Jag kunde inte fatta att det blev så djupt. Plötsligt började blodet rinna, det droppade på golvet, det kändes som att det var överallt. Men jag var tydligen tillräckligt klar i huvudet för att trycka ett antal lager toapapper över såret och sedan tvätta, torka och lägga tillbaka kniven i köket.

Efter allt detta gick jag in i mitt rum och väckte Max, han halvsov fortfarande och förstod inte riktigt vad som hände, men han sa åt mig att gå in till Mamma. Efter att jag gjort det stod plötsligt hela familjen runt mig i mammas rum, jag var i chock och satt och darrade och grät. Det pratades om att åka in till akuten och sy. När de kommit fram till att det var det bästa och börgade göra mig i ordning för resan började jag gråta och skrika att jag inte ville, jag var ju så trött, ville bara sova, ville inte lämna Max.

Det hela slutade med ett stygn utan bedövning med blå tråd. Jupp det var nog någonting av det mest spännande som någonsin hänt mig ^^"

Nu har jag inte skrivit på otroligt länge, men igår kväll fick jag lust att skriva av mig lite, så här är jag ^^

Jag vet inte riktigt vart jag ska börja, det har hänt så mycket!!

Jag kan väll börja med någonting bra då: Jag vet inte om jag skrivit detta tidigare (orkar inte läsa igenom min blogg ;P), men jag har kommit in på Stockholms Centrum för Ätstörningar. Så nu får jag hjälp, jag går dit minst en gång i veckan. Min psykolog är jättebra, jag trivs jättebra med henne ^^

Vad ska man mer skriva? Åååh, jag vill ju skriva allt nu, men det blir för mycket i ett inlägg x( Ni får helt enkelt läsa min blogg igen lite senare idag ;)